Förra veckan såg jag klart på andra säsongen av True Detective. Var väl helt ok. Inte i närheten av upplevelsen i första säsongen men underhållande ändå som crime på TV. Enligt mig var det största problemet med den här säsongen att det var för lite, och samtidigt, för mycket av allt. Dubbelt så många huvudkaraktärer att hålla reda på jämfört med första säsongen och det på lika många avsnitt. Jag hann liksom aldrig bli kär i någon.

 

Däremot dricker de ju gott i den här säsongen också. Första säsongen var det Jameson och Lone Star som var törstsläckarna. Nu i säsong två var det Blue Label och Modelo Especial som tog plats. Och baren där Lera Lynn sjunger i är svincool. Där vill jag också ta en Modelo Especial och lite tacos efter jobbet.