industribolaget

Jag ska köpa lägenhet. Det känns både kul och lite jobbigt. Kul för att jag äntligen kommer få en ordentlig lägenhet att inreda. En lägenhet med riktigt kök och ett ordentlig sovrum. Just nu knarkar jag Hemnet och lusläser inredningsbloggar för inspiration. I nuläget går jag igång på helkaklad köksvägg och stora diskbänkar i rostfritt stål.
Men det är lite jobbigt också. Framförallt det här med att gå på visning. Det är nytt för mig. Och jag har inte riktigt blivit bekväm med det. När jag går på visning har jag börjat få för mig en massa konstiga grejer. Nummer ett är att jag ser alla andra som fiender. De andra personerna på visningen är där för att sätta käppar i hjulet på mitt lägenhetsklipp. En annan grej som jag fått för mig är att jag börjat böja in huvudet under köksfläkten för inspektion. Varför vet jag inte. Kanske beror det på att dt avviker från alla standard frågor som mina fiender ställer till mäklaren. Är stammarna bytta? Har föreningen god ekonomi? Det är samma frågor hela tiden. Och vad ger det oss? Känns som bilköparen som sparkar på däcket. Men att böja in huvudet under köksfläkten för närmare inspektion det ni. Det visar att man har koll. Eller inte. Jag blir stressad och nervös på visningen och från och med nu ska jag försöka boka in privata visningar så jag slipper visningar och dumma frågor.
Men men. Över till det roliga. Det vill säga inredning och helkaklad köksvägg.

Ryggsäck: JanSport

Jag har sprungit tre Stockholm Marathon i mitt liv. De första två gick uselt. Jag tog mig nätt och jämnt runt på värdelösa tider. Förra året gjorde jag ett ok lopp. Men det saknas 12 minuter för den, för mig personligen, magiska fyra timmars gränsen. Jag ska under! Inför mina tre senaste lopp har jag kört för mig själv. I spåret har  jag inbillat mig att ensam är stark. Tillsammans med P3 Dokumentär har jag väl spurtat förbi en och annan pensionär men helt utan resultat. Träningen har varit för dåligt helt enkelt. Men det blir ändring på det nu. Jag har insett att jag behöver stöd och motivation. Därför tvingar jag mig numera upp på söndagmornar för gatt å ner till Stockholm Stadion och gedigen löpträning. Tillsammans med ca 1000 andra par löpartights ser jag fram emot en lång vinter med intervaller, backträning, långpass, skavsår, svedda lår, svett, trötthet och energidryck. Jag ska erkänna att träningen i sig inte är så kul. Det är inte som att lira fotboll och plocka hem lite motion på köpet. Nej det bästa med löpningen är njutningen av att avsluta den. Att gå i mål. Och kanske framförallt smaken av en krämig proteinshake med vaniljsmak. Kanske den bästa anledningen att träna över huvudtaget. 

Kavaj: GANT by Michael Bastian
Skjorta: J.Crew
Slips: Gant
Chinos: GANT Rugger
Skor (som inte syns): Converse

Jag har tjatat om ryggsäckar under hösten. Det berodde på att jag själv var på jakt efter att köpa just en ryggsäck. I New York slog jag till. Det blev en klassisk JanSport på Paragon Sport vid Union Square (bild kommer).
Att bära ryggsäck är ett kapitel i sig. Här finns olika skolor att följa. Det finns skolpojken, båda remmarna och händerna slappt vid sidan eller norrbaggen, håll remmarna friskt med båda händerna, och så slutligen min personliga favorit Josh Lyman, en hand och en rem över ena axeln.

Jacka: A.P.C
Tröja: GANT Rugger
Skjorta: J.Crew
Byxa: GANT Rugger
Skor: Mark McNairy
Bågar: Cutler and Gross
Ryggsäck: Seil Marschall

Laptop case: c.dellstrand

Bakom svenska accessoarmärket c.dellstrand står Cristoffer Dellstrand som sköter både design och produktion.
Gott om fina accessoarer i klass med Sanqqvist och P.A.P hittar ni här. Gillar framförallt den här bruna färgen. Mycket snygg till jeans, mörka som ljusa, och även till min orangea dunjacka i vinter.

Bästa reportaget från The Selby på mycket länge. Vilken lya!