industribolaget

Början på hösten är för mig en tid då man funderar mycket över den tid som flytt. Tiden då man ångrar allt det där man inte gjorde under sommaren. Alla middagar man inte bjöd in till, den där tjejen som du aldrig gick fram till, promenaderna och samtalen i sommarnatten som aldrig blev av. Ja, ni förstår.
Allt det där funderar jag på när jag nu i sann broken preppystil vandrar omkring i Mauro Scoccos Stockholm i vacker höstskrud. Man ska sparka på löv, ha mössa, titta på flyttfåglar och läsa bok. Jaga sol på lunchen. Kanske hytta med näven åt nån jävel som gjort dig orätt. Upptäcka ny musik. Förhoppningsvis inte bara ensamma sing and songwriters från någon hydda i Maine som deppar ner totalt. Svettas på dansgolvet. Känna basen i kroppen. Drömma om en perfekt skidsemester med dubbelsängar, träsoffa med stickigt tyg och bastudoft.
Självklart ska man även ha en rackarns go kavaj eller blazer i något Tweedliknande materiel som man kan borra ner händerna i. Tänk här Robert Redford i 3 Days of the Condor eller Spy Game.


Kavaj: Our Legacy
Cardigan: Ralph Lauren Rugby
Skjorta: R by 45rpm
Kängor: Our Legacy
Jeans: Garbstore
Slips: Band of Outsiders
Palmemössa: Mads Norgaard

Butiken Herr Judit här i Stockholm har en del spännande grejer på gång. Bland annat kan man gå dit och klämma på varorna från 16thCollection och nu ger de sig även på att designa väskor.
Väskan har tagit fram tillsammans med Sandqvist och ska ha referenser till folkhemmet. Den är en hyllning till designernas morfäder från den svenska arbetarklassen. Passande för Industribolaget alltså.


Väska: Herr Judit & Sandqvist

Har läst på flera bloggar att man ska passa sig för att kombinera blått och svart. Jag förstår inte? Personligen tycker jag det kan vara riktigt snyggt. En skrynklig blå skjorta till ett par svarta jeans och kanske en grå kavaj på det.
Det finns många moderegler som jag inte riktigt förstår, det petas och klagas på slipsknutar och byxben både här och där. Kör bara istället tycker jag. Det behöver inte alltid vara så himla noga.
Däför blir det i dag en utstyrsel i blå/svart/grå kombination.


Rock: Coming Soon
Tröja: Acne
Skjorta: Filson
Jeans: Rag & Bone
Skor: Vanishing Elephant
Case: In God We Trust
Mössa: Martin Margiela

Det blev ju nu inga fynd för mig på utförsäljningen sist. Ni var en del rackare som fyndade och jag är glad för er skull.
Jag får trösta mig med att botanisera bland höstens grejer och kanske tjinga något tills nästa gång det bär av med utförsäljningshysteri.
Très Bien har fått in höstens skor från Our Legacy och även denna fantastiska dubbelknäppta blazer som jag suktat efter en längre tid nu.


Bilder: Our Legacy

Det finns hur många japanska klädbutiker som helst online. Ibland helt omöjligt att få fram både pris och märke, stört omöjligt att navigera men väldigt fint. Rakutem, som jag tror att den heter, har en massa östkustinspirerat amerikamode. New England i Tokyo helt enkelt.
Två av mina favoriter från denna sida är följande blazer från Monitaly (tror jag) och en cardigan från RL Rugby. Det enda som saknas är ett gäng goda böcker som bundits ihop med en läderrem. Trevlig söndag!

Imorse var det utförsäljningen på Our Legacy som gällde. Men sällskapet njöt lite för länge med frukostkaffet och när vi kom fram till butiken så var det en förbaskat lång kö. Gav upp utan att ens försöka. Okynnes shoppade istället ett par svarta lågskor på H&M :) och svängde in på SOLO där Made in the Shade visade upp sig från sin bästa sida.
Jag gillar folkhemsmodet där plaggen ligger under eller runt tusingen.


Jacka: Made in the Shade
Tröja: Made in the Shade

Glöm inte bort att joina Facebookgruppen. Kanske träffar ni någon ni känner eller så spanar ni bara in galleriet med alla utstyrslar från den tid som flytt.
Väl mött!

Nu finns magasinet Fantastic Man på nätet där de bjuder på lite smått och gott. Har även hittat små små bilder på kollektionen Hidden Harvest från Our Legacy s/s 2010. Spana även in videon från London på Acnes s/s 2010.

http://www.fantasticman.com/

När jag startade den här bloggen bodde jag i USA. En av mina fritidssysslor var att besöka barer och restauranger. En jakt på mitt alldeles egna stamlokus. En riktigt bra bar eller restaurang kan vara som ett konstverk. När liksom alla vinklar och vrår klaffar, alla är genomtänkt och fungerande. En bra bar ska man kunna sitta vid utan att känna sig obekväm bara för att man är själv. En bra bartender vet när mans ska prata och när man ska hålla käft. En bra bartender ser vilka gäster som kan sammanföras. En bra bartender håller rent och snyggt efter sig, droppkorkarna pekar åt samma håll och det snålas inte på isen.
The Old King Cole Bar på St Regis Hotel i New York hann jag aldrig besöka men tro mig det ska jag.


Kavaj:Engineered Garments
Byxa: Engineered Garments
Skjorta: Patrik Ervell
Skor: Common Projects
Case: M0851
Klocka: Timex
Bågar: Ray Ban
Näsduk: J Crew

Vad är väl en bal på slottet? Alldelse tråkig och... Merde! Jag är svinigt förkyld och ligger till sängs. Varför är det alltid så att när man är sjuk så verkar världen ha så himla kul utanför. Idag vimlas det som bara den och det skulle jag verkligen behöva en dos av det. Istället ligger jag på ruinens brant, dricker smaklöst te och skjuter c-vitamin. Men som man brukar säga, my time will come. Mark my words!
Om jag varit iväg ikväll och firat Gant 60 år så hade jag svidat upp i följande kreation, eller något i den stilen. Broken preppy ska det vara i alla fall.


Blazer: Our Legacy
Skjorta: Our Legacy
Jeans: Garbstore
Skor: Nephentes
Tröja: Acne
Bira: Anchor Steam
Bok: America America / Ethan Canin

Jag har skrivit tidigare om min kärlek till furu. Något mer avslappnande än en timmerstuga i fjällen finns inte. Jag vill bara mysa omkring i långfillingarna, dricka Sort Guld och kaffe med mjölk ur sliten mugg.
Jag och Ingmar Bergman verkar ha haft samma smak vad gäller furu i alla fall. Vet inte hur han var med långfilligarna.



Bergmans hem kan bli ditt. Bara att gå på auktion

Personliga favoriten Our Legacy håller utförsäljning i Stockholm lagom till löning. Finns viss risk att spenderarbyxorna åker på.


Lite lack att jag tog tunnelbanan imorse och missade en gratis Gant skjorta i Humlegården. Merde!

UPDATE: Här kommer bilderna på skjortorna som ges ut  i remake

Industribolaget är inte det hårdaste namnet som finns direkt. Nu är det väl inte heller så hårt att vara modebloggare kanske men men :) Kill City Jeans låter i alla fall hårt och de gör jeans för under tusingen. Jag behöver själv uppdatera jeansbesättningen inför höst och vinter och det känns som om ett par svarta ligger nära.
Har kombinerat ett par tvättar nedan tillsammans med lite goa pjucks för inspiration.



Jeans: Kill City
Boots: Rokin
Boots: H by Hudson
Skor: Acne

Jag har på mig kavaj från Made in the Shade, Weekdayjeans, skor från Rokin, skjorta från Acne.
Jag önskar mig även ett par jeans från APC, en kavaj från Endovanera, bågar från Soho och ett par till boots från Rokin.

Stort tack alla ni som deltog! Det har varit ett rent nöje att läsa era bidrag och ni är alla vinnare i min bok.
Men tre lyckliga utvalda ska få dela på lite materiella ting som pris.

1:a palts: Samuel Holst
2:a-3:e plats: Oliver Tyni och Salomeh Eftekhari

Grattis till er alla och jag hoppas verkligen ni fortsätter skriva.
Som utlovat följer nu det vinnande bidraget titulerat, I hoppet har vi varandra.



Tröja: Our Legacy
Skjorta: Acne
Jeans: Kicking Mule
Skor: Converse
Väska: Billy Kirk
Cardcase: Billy Kirk
Palmemössa: J Crew

I hoppet har vi varandra

Om du ramlar i så tänker jag inte hoppa efter. Bara så du vet. Skrattar hon och ryser när hon tittar ner i det isblå vattnet.

 

Han vänder sig om från kanten och tittar tillbaks på henne.  Höstvindarna viner runt de när de står på bryggan framför huset de köpte bara månaden innan.  Genom diset ovanför kommer solens strålar igenom och lyser upp havet framför som dramatiskt piskar upp vågor som slår mot klipporna längre ut på udden.

 

Hon har på sig ett par slitna jeans och hans buttondown skjorta och tjocka tröja som hon precis innan de sprang ut tagit på sig för att skydda sig mot den kalla vinden. Den är för stor för henne och går ner över hennes lår när hon står och fryser på bryggan.  Han kan inte komma på att han någonsin sett lika bra ut i den tröjan som hon gör nu.  Med en hand kliar han sig i det 4 dagar långa skägget medan han med den andra drar ner sin röda mössa som håller på att dras av i den starka vinden.

 

Hon säger något igen men han hör inte i bruset av vågor och vind och han ler bara tillbaks. Hennes hår har släppt från den knut hon innan hastigt satt upp och det flyger runt hennes ansikte.  Hon försöker få upp det igen i hårbandet men vinden är skoningslös så tillslut ger hon upp och ler även hon. Har det någonsin funnits ett vackrare leende tänker han.  Hon har ett leende för att smälta hjärtan hade hans pappa sagt första gången han sett henne. Jag vill spendera resten av mitt liv för att få henne att le sådär hade han då svarat.

 

Han kliver fram till henne och tar henne i sina armar nu när de står på bryggan och tittar ut mot det stormande havet. Han böjer ner sitt huvud och borrar in sin näsa i hennes tjocka hår som alltid luktar blommor.  De är så osannolika tänker han. Hon är en stjärna, han var någon som fått biljett av sin vän som jobbade på eventföretaget. Hon hade haft på sig en vit klänning där ryggen var bar dagen han först såg henne. Han minns hur han undrat hur en person kan ha en sådan vacker rygg. Hon hade stått själv med en hand virvlandes en martini framför en av de moderna tavlorna som hängde runt i hallen. En liten rynka hade formats över hennes ena ögonbryn när hon koncentrerat hade tittat in i konstverket och försökt tyda var i tavlan av färgsplatter man skulle se det som rubriken över tavlan annonserat, ”kapitalismens undergång”. Han hade druckit för mycket och kände sig självsäker, två veckor innan hade han sålt en idé för ny bok och på sig hade han en smoking som passade perfekt.  Han hade sett henne genom rummet och genast känt igen henne. Med en whisky i sin hand gick han fram och med en låtsad självsäkerhet ställt sig bredvid henne och tittat in i tavlan.

 

Vad tror du? Är konstnären ett steg från att skära av sig sitt öra eller har han bara tagit en absinth för många? Hade han sagt.

 

Hon som tittade upp på honom. En man kunde drunkna i hennes gröna ögon hade han tänkt. Hon vände sig tillbaks till tavlan utan att säga något och genast hade han känt sig som den största av idioter som trodde att han kunde charma henne. Hon förblev tyst. En lång tyst och pinsam minut där han står och försöker komma på ett bra sätt att smidigt glida ifrån denna situation utan att belysa sitt misslyckade försök till flört glider förbi, innan hon plötsligt säger Jag tror att någon som målar en tavla som heter kapitalismens undergång måste vara antingen väldigt galen eller väldigt full. Så min gissning är att konstnären är en alkoholiserad enörad man. Hon tittade tillbaks på honom och log. Det var första gången han såg hennes leende. Han hinner tänka att det är ännu vackrare än han minns det från filmen.

 

Men egentligen vet jag inget om konst. Vad är bra eller dåligt egentligen? Den här tavlan till exempel. Färg i prickar på en vit duk. Är det konst? Vad tycker du?

Hans hjärta stannar och han fick svårt att andas. Hon var så vacker att det nästan smärtade honom att titta på henne, att inse att han inte kan få henne, att tro att han kunde få vara med henne.  Han blev så förvånad av att ens bli tillfrågad av henne att det tog några sekunder innan han kunde formulera en tanke. Under tiden dolde han sin förvirring med att fokuserat titta in i tavlan och se tänkande ut.

 

Jag tror att konst ska få en att reagera. Oavsett om det är en vas, en avbild av någon prostituerad från 20-talets Paris eller en tavla med färgsplatter som denna så skapar de en reaktion hos oss. Det är nog det som ska tolkas som bra konst. Jag kommer när jag var på Moma i New York. Jag var 12 år gammal och i galleriet hängde en tavla som hette isbjörnar i en snöstorm. Det var en helt vit duk som hängde framför mig. Inget var målat på den men jag stod kvar och stirrade in i denna duk. Jag var övertygad om att jag skulle kunna se björnen om jag tittade tillräckligt noga och länge. I varje skugga, varje linje i duken, i fibrerna tyckte jag att jag såg en stor björn stå och stirra tillbaks. Jag stod och stirrade på tavlan så länge att mina föräldrar tappade bort mig och fick ropa upp mitt namn i högtalarna.

Såg du nånsin björnen? Hade hon frågat

 

Nej men jag har tänkt på tavlan sen dess. Var det verkligen en björn där eller var det bara en konstnär som glömt bort att måla något och istället bara hängt upp en duk? Som jävlades med mig.

Det blev tyst en stund medan hon fortsatte att titta på honom. Han fick titta bort för att inte hon skulle se hans begär i blicken. Han vågade knappt andas för risken att hon skulle tappa intresset. Att hon skulle titta bort.

 

Jag tror det fanns en björn. Sa hon.

Det finns alltid en björn nånstans. Sa han, lättad av att hon fortsatt diskussionen.

Gör det? Frågor hon

Ta bara Lost. De är mitt ute på ö i söderhavet och utan att vi nånsin fattar hur eller varför dyker det upp en isbjörn. Precis som tavlan. It makes no sense.

Hon skrattade då. Ett porlande lätt skratt som dansade in i hans hjärta.  Han log tillbaks.

Så du är konstnär? Frågor hon

Inte alls. Jag kan knappt måla en streckgubbe. Jag är författare. Svarar han.

Skrivit nåt jag läst? Frågor hon.

Följ med mig på middag så ska jag berätta. Svarar han.

Hon tittar upp mot honom genom sina ögonfransar och han tittar tillbaka. Han förstår knappt att han precis frågat henne, att han vågat ens tänka tanken. Hans hjärta bultar och glaset i hans hand känns blytung.

 

Hon ler och han visste då att han aldrig skulle komma att bli densamma igen.

 

Nu månader senare står de tillsammans på en brygga i hösten och tittar ut på havet som stormar. Han står bakom henne och lägger sin haka mot hennes huvud och känner doften av blommor från hennes hår och hennes mjuka händer runt hans. Hans tjocka tröja kliar och hans converse är oknutna runt hans fötter och han ler. Bakom de i huset står väskan packad och i hans plånbok som hänger runt en kedja från hans jeansficka ligger biljetten.

 

Han kysser henne på kinden och känner hur hon blundar in i kyssen. Vi är så osannolika tänker han än en gång.  Han ler igen. Trots allt vet han att hon skulle hoppa in efter honom oavsett vad och att han skulle göra detsamma för henne.  I det finns det en kärlek starkare än livet tänker han.

 

I det hoppet har de varandra.

Av: Samuel Holst

Vinn biljetter till September Issue och lite lukta gott!

Alla pratar om fläskflunsan och annat jäkelskap nuförtiden. Jag drabbas då och då av åkomman Fashionblogger Writersblock. Med jämna mellanrum smäller det liksom till och ingenting händer. Det är riktigt jobbigt vill jag säga.
Därför tänkte jag utlysa en liten tävling för att hämta inspiration från er, mina kära läsare.

Tävlingen går till så att ni skriver ner en kort historia till utstyrseln i detta inlägg. Den får handla om vad som helst mellan himmel och gjord. Ju mer fantastisk och drömlik desto bättre. Sen mailar ni in er historia till industribolaget@gmail.com.
Jag är enväldig domare och vinnaren belönas med publicering här på Industribolaget samt 2 biljetter till filmen September Issue och lite lukta gott från Karl Lagerfeld courtesy of the good people at NonStop Entertainment . Bland bidragen som kommer in kommer jag även att lotta ut två tröstpriser.
Tävlingen startar nu och pågår fram till måndag kl. 20. Vinnarna presenteras här på Industribolaget.
Nu har ni helgen på er att ta en öl, filosofera lite över kläderna, klämma fram en romantisk godbit och sen är det bara att köra.

Se det vinnande bidraget ovan!

Jag har lagt vantarna på ett par svarta Rokinboots från urbana.se. Förra vintern gick en kompis till mig omkring i ett par liknande boots från Whyred som inte fanns att hitta någonstans. Nu har Rokin kommit ut med ett par liknande riktigt fina varianter. De har varit uppe på bild i en utstyrsel tidigare och nu äger jag själv ett par. Jag kommer kombinera dessa med svart/mörk kavaj och ett par grövre grå byxor. Hösten är räddad!


Rokin Rain Black Leather Boot

Jag är inte bra på klockor. Jag kan ingenting om klockor och jag har ägt väldigt få klockor. Tidigare prydde en Bangkok Breitling med svart urtavla min handled. Den var snygg tyckte jag och en gåva från min syster. Jag vårdade den ömt tills urtavlan försvann en dag när jag varit och fikat. Nästa klocka att pryda min min handled var en Peking Panerai som nu somnat in efter någorlunda lång och trogen tjänst.
Jag tycker det är snyggt med klockor men har svårt att bli frälst. Något som jag verkligen vill bli. Just nu funderar jag om följande exemplar är snygg eller inte. Svindyr självklart men man kanske kan drömma lite.

Vi var ett gäng som var och såg Håkan Hellström igår på Grönan. Han var bra som alltid och jag blev inspirerad att skriva en egen Håkanlåt. Mycket sax ska det va till och självklart med en passande utstyrsel. Singelkillen på språng in i lördagsnatten.




Rock: Fifth Avenue Shoe Repair
Jeans: Billy Reid
Skjorta: Levis by Robert Geller
Skor: Converse
Plånbok: Rick Owens
Doft: DKNY Men


Natten då allt roligt börjar och slutar
Ett vågspel där du hoppas att för en stund få vara mannen som kan gå mellan regndropparna.
Ett spel lätt att förlora med blött resultat.
Spänningen som väntar, om ni igen vaknar tillsammans och lyssnar till sången om morgondagen.
Tid att låta hjärtan explodera.
Man vill ha allting men ingenting.
Se någon annan som ser dig men med en annan tjej.
Lördag. Man går vidare genom den stora staden.
Vidare genom natten då allt roligt börjar och slutar.

Ok det är en stört viktigt kvalmatch på lördag. Landslaget är i stan och laddar vilket innebär ständig bevakning från landets sportjournalister. Jag älskar att läsa deras bloggar, de verkar vara ett gött gäng. En skock grabbar och gubbar som drar runt som en svans efter vårt kära fotbollslandslag. De sitter på läktarna, stångas i mixade zoner och svärmar på presskonferenser. Man rasar, hyllar, dissar, hissar, älskar, spånar, drömmer, fantiserar ja allt. Det verkar riktigt skoj helt enkelt. Lite vilda västern över det hela. Sen har de massa sköna smeknamn på varandra som Luren, Fitness, Ledstjärnan osv. Vem vill inte ha det så i ett gäng?
Det enda som är sisådär med sportjournalisterna eller kanske framförallt fotbollsjournalisterna är väl klädseln. Kavaj och gympapjucks är ett signum. Lägg till en Fame Factory frippa och svart skjorta med färgad slips. Ledstjärnan kan man se i lite sköna boots i rutan då och då men annars finns det en del att jobba på.
Jag skulle lätt hänga på gänget ett tag och klä mig i följande utstyrsel. Låt rubrikerna hagla!


Kavaj: Nom De Guerre @ H(yr) Collective
Skjorta: Gitman @ H(yr) Collective
Jeans: APC @ H(yr) Collective
Skor: Common Projects @ H(yr) Collective
Block: Billy Krik
Bågar: Ray Ban

Den vita skjortan fyndade jag i somras för 500kr på SOLO och den blå slog jag till på nu i fredags för 800kr. Perfekt längd på båda och snyggt skurna i sidan gör att de är riktigt snygga att använda utan att stoppa in. Igår körde jag blå kavaj och blå skjorta idag blir det vit skjorta till grå tweed från H&M, blåjeans från Weekday och bruna lågskor från Rokin.


Skjortor: Acne

För er som bor i eller har vägarna förbi huvudstaden så startar Acnes utförsäljning nu på torsdag.