Leumas Pax tittade ut genom tågfönstret och såg det höstklädda landskapet som rusade förbi. Det var söndag eftermiddag på östkusten och dagen efter en av hans närmaste vänners stora bröllop. Ensam var han återigen på väg hem till den lilla lägenheten i den stora staden som aldrig sover.

Nordanvinden hade dragit över perrongen när han stått och väntat på tåget men i kupén var det varmt så han tog av sig mössan och drog handen genom det tillplattade håret. Det hade verkligen varit ett jättefint bröllop och en fantastisk fest men trots detta så kände han en smygande känsla som han inte kunde sätta fingret på. En känsla som han inte kunde skaka av sig. Slipsen skavde kring halsen och kaffet han köpt tidigare smakade beskt.

Kavaj:Engineered Garments

Skjorta: Beams Plus

Byxa: Beams Plus

Skor: Viberg

Mössa: Inverallan

Slips: Beams Plus

(samtliga plagg från Inventory)

 

I flera år hade han levt i sin egen lilla bubbla och intalat sig att han var nöjd. Men så igår, när han såg sin vän mitt bland ljusen, dansa med sin fru för första gången, kände Leumas Pax att han själv inte var på väg någonstans. Han kände saknaden efter någon som kan se alla de saker som känns men inte alltid syns. Någon som vill höra historien om hans egentliga liv och som får honom att sluta drömma på dagen. Leumas Pax ville också dansa bland ljusen igen. Träffa flickan att gå hand i hand med tillsammans mellan regndropparna som nu föll tungt utanför tågfönstret.

Den stora staden kom närmare och snabbare än tidigare.