industribolaget

Efter det att jag slutade vara student och började jobba så har helgen fått en helt ny innebörd. Eller en ny tyngd rättare sagt. Under studentåren var det fest, sovmorgon, fest, sovmorgon, kebabpizza, 12 avsnitt av Entourage och sen måndag igen. I dag är det lite annorlunda.

Efter en intensiv arbetsvecka blir helgen en oas. Helgen blir som sommarlovets två sista dagar när man var liten igen. Det gäller liksom att njuta så mycket som det bara går. Efter ett par öl efter jobbet vill jag vara uppe riktigt länge. Se gamla repriser av Criminal Minds, X-files och Magnum P.I samtidigt som jag dricker läsk och äter en macka med senap. Självklart vill jag även sova ut. Men inte för länge. Får då har jag sovit bort hela helgen.  Jag vill äta en extra god och lång frukost. Läsa hela tidningen och inte bara rubrikerna. Jag vill träna utan att vara stressad, trött, irriterad och hungrig. Jag vill hinna gå ner på stan och flanera planlöst i affärer. Fika lite en stund. Kanske ta en eftermiddagsöl. Likt alla tv-kockar handla kött och bröd över disk och låtsas att jag är riktigt tjenis med både slaktaren och bagaren. Jag vill göra långkok. Och när chilin står och puttrar läser jag ett tjockt magasin med mycket text eller kanske ett par kapitel i en bok av en frän amerikansk författare med skägg. På kvällen äter jag middag med ett gäng kompisar. Vi skrattar, skålar, kavlar upp ärmarna och bär hela tiden in stora fat med mat precis som i en Recidencebildserie.

På söndagen äter jag en till lång frukost igen. Läser ännu mer tidning. Tar en promenad. Fikar lite till. Går på fotboll. Äter lite left over tacos. Tänder ljus. Ser två filmer. Har filt i soffan. Läser lite innan jag somnar och det är dags för måndag igen.

Men precis som under sommarlovets sista dagar när jag var liten så är jag hela tiden lite lite stressad över att allt snart är slut. Det är nog därför som jag måste göra alla saker. Fylla helgen med innehåll. För om jag inte gör det så har det inte varit helg. Bara måndag igen.